21 april 2009
Utflykt till Uppsala
Efter en lång start på morgonen, kroppen är riktigt bråkig just nu, satte jag och Maya oss i bilen och styrde ratten till Uppsala. Vi hälsade på Linn och Tindra igår, det var så roligt att träffa dem igen. Linn hade lite frågor om Tindras beteende. Redan när Maya kom fram och vi började gå så blev Linn lite förvånad över Tindra, hon brukar visa mycket mer osäkerhet och fräsa ifrån mot hundar som kommer för nära. Maya är idag en vuxen trygg stabil tik som vet hur hon ska göra för att kunna hjälpa en yngre osäkrare hundar och stärka dem. Tindra gick istället närmare Maya och var nyfiken på henne.
Efter en kort promenad gick vi hem till dem. Maya gjorde det enkelt för Tindra genom att smita före och snabbt gå in i lägenheten och undersöka det nya stället. Tindra kom av sig och behövde aldrig tala om att det var hennes ställe, det blev onödigt. Efter en stund somnade Tindra tryggt på sängen, det var lite utmattande att bara betrakta dagens besökare.
Efter flera timmars prat kunde vi konstaterade att Tindra är egentligen en typisk kooiker på två och ett halvt år. Det svåra är att veta vad man ska göra med osäkerheten. Linn har som så många andra kooikerägare fått väldigt många olika råd från andra i syfte att hjälpa till. Till slut vet man inte riktigt vad man ska göra. Linn är uppvuxen med hundar och arbetar med hundar så hon saknar definitivt inte hundvana.
Kooikern är så lätt fram till puberteten men därefter är den svår tills den blir vuxen. Många råd som man får av hundkunniga personer kan vara bra men är inte alltid rätt för rasen. Tindra påminner mycket om Maya och Linn blev lättad då jag berättade om Mayas osäkerhetsperiod. Jag såg ingenting som var oroande utan endast en vanlig kooiker. Jag gav henne några råd på hur hon ska tänka och hur hon kan träna henne. I grund och botten handlar det om att Linn ska fortsätta följa sin intuition och försöka strunta i andras råd och reaktioner.
Vi gick sedan ut en stund och Linn och Tindra lekte i parken. De har härlig kontakt med varandra. Leken är så viktig, kan man leka med sin hund har man bra grundförutsättningar och det kan de. Tindra har dessutom en bra uthållighet och kan hålla emot i dragleken, det är kanonbra! Maya gick runt och genomsökte allt ätbart på gräsmattan och strax innan vi skulle åka så sökte sig Tindra fram till Maya och gjorde en lekinvit. Det var så härligt att se! Den blivande mamman ville dock fortsatta att leta efter godsaker, bäst att passa på innan hemresan.
Tack Linn och Tindra för en härlig dag!