2 maj 2009

Sommar, snö, sällskap, Sälen

Solen skiner, snön smälter, skidåkare siktar smal slalombana snöklädda sluttningar, säsongen slutar, spåren skvätter.

Sommaren startar, stugor saknar semesterfirare, shopar skyltar stängt, Sälen somnar, samlar styrka, ställer siktet sommarsäsong. 

Sällskapet skriver, syfte skrift ska skapas, samtidigt som syskon sover. Stövlar saknas, stämningen skön, småfåglar sjunger, säker stämma.

Strålarna stärker själen, snåren surrar, synligt snart sommar. Snitslade spår söker springande skidåkare. Soldyrkare struntar släpliften, slappar skönt solstolen.

Söta syskon springer skogen, snabba snäva svängar. Snöripan saknar sin sköna skrud, synliga signaler sedda, sniffat säkert ställe, substitutet sett spillning. Sällskapet skådat stor skogsfågel.

Svansen svänger, smickrar syrran, saknar snällt svar, satsar säkert senare starkare stöt. Smältvatten strömmar, småsyskon simmar, somliga saknar sans, svider skinnet, själv står stadigt stenig strand.

Stora studerar saker som spegeloptik stärker, smått som stort. Speciella smulor smakar smaskens. Solen sakta sänker sig. Sömniga syskon slumrar, sovdags, somnar sött sängen.

Stugan sliter samvete svårt, svår stund. Sakta samlar sina saker. Styr så söderut, Solrosvägen samt Stenkullen. Småttingar snart, storsyrran stor, semester slut, saknat sin sanna samboTing.

// Syrran samt Substitutet=stormatte