Höstvecka nr 39 2008

Redan fredag, tiden går fort. I tisdag på klubbens öppna träningskväll var jag träningsvärd för första gången. Det var massor med bilar på parkeringen och många som tränade på appellplan, lite pirrigt. Jag tränade Maya en kort stund och sedan lämnade jag henne i bilen och satte på mig gula västen och gick ner. Men vart tog alla vägen? Kvar på plan fanns enstaka ekipage och när jag frågade vilka som skulle vara med på platsliggning så var det två varav den ena skulle hålla sin hund kopplad och inte ligga så länge. Det var inte så mycket att vara pirrig för men jag tar det inte personligt :-) Flera hade varit med på skott-träningen innan och så var en kennel där och tränade, så jag har hittat ursäkter varför ni smet!!!

Jag fick å andra sidan tid att träna Maya lite mer, vi behövde förbereda oss inför appellspår, jag hade glömt att hopp över hinder och apporteringen är annorlunda än i lydnaden. Apporteringen är inga problem men det krävs lite mer för att hon ska kunna utföra hoppet med högre poäng. Budföringen gick riktigt bra. Framförgående håller vi också på med, att släppa mig är inget problem men att fortsätta framåt. Hon har fått ett Back-on-track-täcke och hon känner sig så fin!

Nästa dag fortsatte träningen. Maya skriker i bilen av iver när vi närmar oss och ivrigare blir hon när hon får se Inger och Carina utanför klubbstugan. Det blev först en tur runt Ingers bil för att snabbhälsa på de skällande schäfrarna och sedan snabbt fram för att hälsa, pussade blev de också. Jag fick hjälp med träningen. Nu har nervositeten och den obehagliga känslan försvunnit när någon kommenderar, äntligen. Ett tack till Bettan som var en trygg tävlingsledare i söndags, TACK! Om vi når ända fram återstår att se på appell-tävlingen, spåret borde dock inte vara något problem men man vet aldrig vad jag kan göra för fel.

Onsdagskvällen fortsatte och jag och Inger hade vår spännande kurs, Relation och Samarbete. Denna gång fokuserade vi på hundarnas motivation, hur bygger man upp ett intresse att vilja samarbeta. Jag kommer nog att berätta mer om denna kurs senare. Kul är det!

Igår kväll var det dags för agility-träning igen. Det gick riktigt bra för mig faktiskt, ja det är bara jag som gör fel annars, jag kan inte skylla på Maya. Min kropp vill inte träna och det får jag sota för idag men igår kändes det bra. Jag fick beröm!!!!! Oh, vad jag älskar det. Och tränaren var imponerad av Mayas slalom. Gungan gick också bättre, ljudet har varit ett problem men jag har börjat få adrenalinet att jobba när det ljudet kommer, det är snart som en trigger för Maya. Framförbytet gick också bra, jag är i sjunde himlen!!! Maya var faktiskt trött när vi åkte hem, det är inte så vanligt.

Tyvärr får man inte vara i sjunde himlen så länge, verkligheten kommer snart och pockar på uppmärksamhet. Bamse har varit dålig och vi hoppas att medicinering hjälper...

I helgen är det världsmästerskap i agility i Helsinki, håll tummarna för kooikrarna!!! Preety är där för att lära, eller hur Henna?

Jag har fel på min mobil så om ni vill ha kontakt med mig måste ni ringa hemnumret.

Sidan uppdaterades senast 2009-07-09