MH beskrivning i Gnesta den 21 maj 2006

 

Vi har tur med vädret var det första jag tänkte när jag vaknade. Dagen innan hade det ösregnat hela dagen men idag stod solen redan ganska högt på himlen fastän klockan bara var 5.30. Orsaken till denna arla stund var att vi skulle samlas 7.30 i Gnesta.

Från början skulle endast 8 kooikrar mentalbeskrivas men då två stycken föll ifrån pga SKKs nationella dopingregler fick ersättare kallas in. Det blev ingen dum lösning för i och med det fick de som aldrig sett ett MH också lite perspektiv på utfallet. Likheter och olikheter studerades mellan olika raser samtidigt som likheter och olikheter också tydligt visades inom rasen kooiker.

 

Först ut var Alfons men redan i bilen hade han lämnat synbar materia om att han antingen blivit åksjuk på de slingriga vägarna eller så mådde han inte så bra. Ganska snart visade det sig att Alfons inte mådde bra så vi avbröt det hela. Efteråt var det Zidanes tur, han växte med uppgiften men vid skotten försökte han springa till bilen. Han kom dock tillbaka men visste exakt vart han skulle ta vägen om det hände igen. Milou hade inga problem och vid skottlossningen så fick han möjlighet att visa några av alla hans konster som lillmatte, Ida, har lärt honom och skotten berörde honom inte alls. Skönt att se att det finns kooikrar som inte är skotträdda.

Nu var det tjejernas tur och först ut var Enya. Denna glada tjej var så lycklig att få se sin uppfödare att det inte gick att vara still under aktivitetsmomentet. Vid detta moment studeras hunden under 3 minuters stillhet. Hon gjorde allt för att få uppmärksamhet av mig fastän jag tittade bort, så jag försökte med en annan taktik och tittade på henne men då blev hon så lycklig att hon ville krypa närmare, så det var bara att titta bort igen. Allt gick väl och så var det skottlossning igen. De första två skotten sker under aktivitet och de andra två i stillhet. Husse försökte göra sig rolig och med en sådan glad hund var det inga problem. Skotten small av utan att hon höjde ett ögonbryn. Ytterligare en hund utan skotträdsla!

Så var det Tess som hunnit bli sex år och är van vid att folk kommer till affären där hon jobbar. Men den sociala kompetensen visade hon inte, precis som alla de andra kooikrarna. Stackars Marika som var testledare, ingen hund ville leka med henne. När trasan slängdes fram och tillbaka så tittade hundarna, alltså kooikrarna, på henne med en förvånad min som tydligt kunde utläsas ”det är väl dumt att slänga trasan så, nu får du ju gå och hämta den (fattar du väl)”. Som tur var tog hon det inte personligt, det blev riktigt komiskt till slut. Tess är en kooikerdam och visade inte sin rädsla utan höll masken för både ljud och spöken.

Sist ut var Mimmi. Hon litade starkt på sin husse och genomförde det utan några problem. Har husse sagt att det är okey så är det väl det. Både hon och Tess avstod från skotten då de sedan tidigare har visat känslighet. Matte eller husse kan avstå skott men de får då en 5:a vilket är den sannolika reaktionen från hundar med skotträdsla. Man kan öva skott men det skall ske kontrollerat i en helt annan miljö.

 

Efter dagen var man ganska slut. Marikas kropp värken och då var hon ganska glad över att inte behövt kampa med så många hundar.

Beskrivaren Susanne hade inte stött på kooiker tidigare men tyckte att det var en trevlig ny bekantskap.

Glad och nöjd åkte jag hem, alldeles röd i ansiktet. Tack till er alla som deltog och ett stort TACK till alla funktionärer som gjorde det möjligt och jag tycker att ni figuranter, Christer och Lennart, är väldigt modiga! TACK!

 

Yvonne